Ilja Repin: borgerskapets frigörelse

Fritiden tas i ökad grad i anspråk av plikter, så det blir nu en paus, därefter mindre intensiv uppdateringsfrekvens.

Jag hade inte för avsikt att framställa en rysk konsthistoria. Tanken var inte ens att jag skulle skriva så mycket, mest bara samla bilder, men anledningar har erbjudit sig; vi får se hur det blir framöver. Det mesta av det mest intressanta finns förstås kvar att visa.

*

Mycket av den produktive ryske nationalmålaren Repin är rätt ointressant. Relativt lite är verkligt konstnärligt uppseendeväckande. Hans måleri tenderar till den trista sortens publikfrieri, det insmickrande, som slöar uddens skärpa för att undvika att någon blir skadad. (Till skillnad då från den oförskämt tendentiösa ryska grafiska konsten och propagandan, publiktillvänd på det friska, manliga sättet, pekande med hela handen.)

Repin var inte ordinarie medlem i De resande, men en man av sin tid, vilken fordrade moraliteter, en den Goda viljans konst, liksom vår samtid, även om den ju inte ens kan måla, och kallar moraliteterna för att ”ställa frågor”. Men utan den udd av tragedi och konflikt, alternativt glödande, kontroversiell övertygelse, som gör den tendentiösa konsten intressant, blir den söndagsskola, gärna sentimental men inte gripande. Talbot Rice* skriver (s. 238):

It is the tragedy of both Surikov and Repin, who were artists of quite unusual ability, that their outlooks and styles were formed at a time when it was considered more important for artists to point to a moral than to give form to a vision.

En del av Ilja Repin är förvisso bra och intressant, inte minst porträtten (som dock inte kan mäta sig med Serov). En del av moraliteterna är också motiviskt, historiskt intressanta, som de följande tre bilderna, vilkas på budskap och information mättade motiv stimulerar betraktarens episka receptorer. Om man tittar noga återfinns i ett par av bilderna detaljer som ger en viss udd, en biton av konflikt.

Bilderna kan sägas handla om borgerskapets (hopp om) frigörelse, vilket är intressant därför att det ryska borgerskapet ju definitivt kom i kläm, mellan aristokrater och proletärer, folk och furstar, så att man ibland nästan kan få intrycket att det aldrig har funnits ryska borgare, annat än som skällsord och karikatyr (burzjuj).

PZ 401-039-740
Man hade inte väntat … (1884/1888).
Olja på duk, 160,5×167,5 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Не ждали (1884/1888).
Холст, масло. 160,5×167,5 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва

Bilden beskriver hur en man oväntat återvänder till sin familj efter inre exil i Sibirien, förmodligen på grund av subversiv politisk verksamhet, verklig eller föregiven. Tsar Alexander III och hans inrikesminister, den lärde greve Dmitrij Tolstoj, bedrev på 1880-talet reaktionär politik jämte en intensiv kampanj mot nihilistisk subversion och terrorism; åtskilliga helt oskyldiga människor deporterades enligt Nordisk Familjebok till Sibirien.

Bilden väcker känslor, inte minst pojkens glädjestrålande ansikte vid synen av sin – inte far, men storebror. Det är mor, gråhårig, som reser sig upp, svartklädd, alltså änka, far har gått bort – värre, avrättats? – utan att få återse sin äldste son. Den yngsta systern har en blygare attityd; hon var för liten vid storebrors försvinnande för att riktigt minnas honom.

Familjen är lika mager och blek som exilanten; försörjningen har alltså varit ett problem efter husfaderns bortgång. Barnens skolning och bildning missköts likväl inte, och man har inte sålt pianot. Man har fortfarande tjänstefolk, bland annat en huspiga som ser lite mer välnärd ut än sina arbetsgivare. Kanske har hon haft möjlighet att dryga ut sina inkomster med medel som inte kommer på tal för modern och den äldsta systern.

Det hänger några bilder på väggen som det kunde vara intressant att identifiera; signifikativt är att tsaren inte hänger där.

Ilya_Repin-What_freedom!
Vilken frihet! (1903)
Olja på duk, 179 x 284,5 cm. Ryska museet, St. Petersburg
Какой простор! (1903)
Холст, масло, 179 x 284,5 см. Русский музей, Санкт-Петербург.

Liberalistiskt: blå färger, hav; unga, vackra, framgångsrika människor som sprudlar av lycka på stranden. Den borne pessimisten frestas att tolka situationen som att de egentligen står på däcket av ett skepp som är på väg att sjunka under vattenytan. Vilken frihet! Vännen av ordning undrar å sin sida hur Repin tänker: Ryssland 1901–1903 var ett land i kaos. Det är nog en allegori: kreativt kaos, den gamla världen sjunker och den nya föds. Det blåser friskt.

Det skedde nu en del i den ryska liberalismen. 1901 eller 1902 hade den tidigare marxisten Struve grundat den liberala tidningen Osvobozjdenie (Frigörelse), som trots att den var förbjuden, tryckt i Tyskland, blev rätt framgångsrik och 1903 eller 1904 organ för den nybildade politiska gruppen Frigörelseförbundet (Союз освобождения). Förbundets mål var enligt Wikipedia konstitutionell monarki, men den ryska liberalismen drev likväl vänsterut, och Struve själv stödde, trots avfallet från marxismen, fortfarande strejker och arbetarrörelse. Så Freeze,* enligt vilken Frigörelseförbundet blev en bred organisation, en slags enhetsfront för ”nationell befrielse”, där även socialister och socialdemokrater ingick.

Repin_17October
Manifestation. 17 okt 1905 (1907/1911)
Olja på duk, 184×323 cm. Ryska museet, St. Petersburg
Манифестация. 17 октября 1905 года (1907/1911)
Холст, масло,  184×323 см. Русский музей, Санкт-Петербург.

Inte många arbetare och bönder här, utan respektabelt borgerskap och västvänlig intelligentsia med runda glasögon som firar vad man såg som frigörelsen, revolutionen av 1905. Jag undrar om det är riktigt att tavlan ska heta ”demonstration den 17 okt 1905”, det datum som visas på banéret till vänster? Detta datum enligt den julianska kalendern (den 30 enligt den gregorianska) trädde oktobermanifestet i kraft, tsarens ukas som utlovade konstitution och parlament i Ryssland, men hade man redan i förväg framställt ett banér för dagens högtidlighållande?

Det kan så vara; det kanske i gamla tider förekom att mäktiga intressen producerade banér och plakat åt demonstranter och organiserade deras demonstrationer med bestämda avsikter. Det bildades iallafall omedelbart efter oktobermanifestet ett ”liberalkonservativt” politiskt parti, Unionen av den 17 okt (Союз 17 Октября), oktobristerna kallade (att skilja, märk väl, från oktoberrevolutionens banérförare). Deras väljare är det som i stor utsträckning avbildas här. 1907, det år tavlan offentliggjordes i sin första version, blev oktobristerna det största partiet i duman, efter att vallagen reviderats så att enskilda röster viktades till fördel för större förmögenhet.[*]

Det är alltså inte internationalen de finaste herrarna, damerna och pojkarna sjunger i förgrunden (och även den mildögde slavofilskäggige unge mannen längst till vänster). Jag tror inte heller att det är marseljäsen, allra minst dess radikala ryska variant, då oktobristerna stödde konstitutionell monarki. Men är det då tsarhymnen? Ett par av de mörkklädda herrarna ser demonstrativt, surmulet tysta ut. ”Varför sjunger du inte, din kujon”, säger en arg underofficer med blicken till en av dem.

Gud, beskydda tsaren!
Kraftfull och mäktig
må han regera till ära, till ära för oss,
regera till skräck för fienden,
den rättrogne tsaren!
Gud, beskydda tsaren!

Боже, Царя храни!
Сильный, Державный,
Царствуй на славу, на славу нам!
Царствуй на страх врагам,
Царь православный!
Боже, Царя храни!

[*Se dock Solzjenitsyns glödande hyllning till Stolypin – och försvar för vallagen av 1907– i andra upplagan av Augusti fjorton, s. 561–646 i Jan Perssons* översättning.]

Annonser

2 kommentarer

  1. Skriven 30 oktober, 2014 21:21 | Permalänk | Svara

    Hoppas du har tid och lust att fortsätta. Jag tycker om de här bloggposterna!

    Gilla

  2. Skriven 30 oktober, 2014 22:07 | Permalänk | Svara

    Tack så mycket för uppmuntran. Jag tycker om dina bilder också.

    Gilla

En trackback

  1. […] i en rik köpmans hus i Astrachan vid Kaspiska havet. (Något om det tsarryska borgerskapet här med anledning av tre målningar av […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: