Liksom exempelvis Sverige kännetecknades Ryssland i den senare halvan av 1800-talet av en opposition – om kanske för våra av modernismens upptåg luttrade ögon synbarligen mild, och företrädesvis fokuserad på motiv – mot den akademiska konsten. Konstnärerna ville ha in sådant som naturalism, psykologi, problematik och, i synnerhet, nationella och sociala motiv, land och folk (dvs. Ryssland istället för Italien), i bildspråket, allt inom ramarna för ett realistiskt, figurativt måleri.
Det ryska uppbrottet från akademien formerar sig kring konstnärsföreningen De resande (Передвижники), formellt bildad 1870, men med rötterna i Artel, en sammanslutning av renegater från den kejserliga akademien i St. Petersburg på 1860-talet. Föreningen framställs som politiskt radikal, och man målade gärna folket i arbete, men även landskapsmåleriet var centralt, vilket jag själv tycker bättre om än den samhällstillvända folklivsskildringen från denna tid.
Landskapsmåleriets utveckling under den senare halvan av 1800-talet kan enkelt beskrivas som: lämna Italien, finn Ryssland. Man söker inte längre upp vyer i landskapet som ser ut som Italien, utan strävar mer och mer efter att avbilda det typiskt ryska. Stilhistoriskt sker inte så mycket till en början; inte förrän på slutet av 1880-talet får impressionismen genomslag (Valentin Serov räknas som den förste exponenten med en målning från 1887). Här är iallafall några ryska landskap och statsbilder från 1860–1882.
Aleksandr Ivanovitj Morozov, Rast vid hässjningen (ca. 1860)
Olja på duk, 46 x 63,5 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Александр Иванович Морозов, Отдых на сенокосе (Ок. 1860 г.)
Холст, масло, 46 × 63,5 см. Русский музей, Санкт-Петербург.
Fjodor Aleksandrovitj Vasiljev, Tö (1871)
Olja på duk, 53.3 x 107 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Фёдор Александрович Васильев, Оттепель (1871)
Холст, масло, 53.3 x 107 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.
A. K. Savrasov, Petjorskij-klostret vid Nizjnij Novgorod (1871)
Olja på duk, 101 x 131 cm. Statens konstmuseum i Nizjnij Novgorod
А. К. Саврасов, Печёрский монастырь близ Нижнего Новгорода (1871)
Холст, масло, 101 x 131 см. Нижегородский художественный музей
Vasilij Ivanovitj Surikov, Zubovskij-boulevarden om vintern (ca. 1881)
Akvarell på papper. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Василий Иванович Суриков, Зубовский бульвар зимой (Ок. 1881 г.)
Акв., бум. Государственная Третьяковская галерея, Москва.
Aleksandr Dimitrevitj Litovtjenko, Islossning i Petersburg. (Islossning på Neva) (1881)
Olja på duk, 28 x 48,5 cm. Radisjtjev-museet, Saratov
Александр Дмитриевич Литовченко, Ледоход в Петербурге. (Ледоход на Неве) (1881)
холст, масло, 28 x 48,5 см. Саратовский художественный музей имени А. Н. Радищева
Ivan Ivanovitj Sjisjkin, Älv vid skogsbrynet (1882)
Olja på duk, 33,5 × 57,5 cm.
Иван Иванович Шишкин, Река на опушке леса (1882)
холст, масло, 33,5 × 57,5 см.
