Kategoriarkiv: Leningrad

Aleksandr Samochvalov

konduktörskaspartakova2y_czUfn_zqU3 10stadium5    s26_16_19326 97 s42-78 ddf7083dd74d9 A-N-Samohwalow_Posle-Krossa_1934-1935-0110537228d11 s42-612  mass-sport13  samokh po mestam14 Samokhvalov-Alexander-In-the-sun-7port34bw15 Samokhvalov-Alexander-Cafe-Gurzuf-sbo10bw16 Samokhvalov-Alexander-Naked-model-buk110bw17 buk109b18 7dfgdgfdfg_big19

1. Konduktörska (1928). Tempera på duk, 130 х 112 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Кондукторша (1928). Холст, темпера, 130 х 112 см. Русский музей, Санкт-Петербург.
2. Friidrotterska (1928). Olja på duk, 116 х 90 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Спартаковка (1928). Холст, масло, 116 х 90 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.
3. Väveri (1929). Olja och tempera på duk, 68 х 98 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Ткацкий цех (1929) . Холст, масло, темпера, 68 х 98 см. Русский музей, Санкт-Петербург.
4.  Reparation av ånglok (1931). Olja på duk, 82,5 x 86 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Ремонт паровоза (1931). Холст, масло, 82,5 x 86 см. Русский музей, Санкт-Петербург.
5. På Stadion (1931). Akvarell.
На стадионе (1931). Акварель
6. Flicka i sportskjorta (1932). Olja och tempera på duk, 102 х 64 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Девушка в футболке (1932). Холст, масло, темпера. 102 х 64 см. Русский музей, Санкт-Петербург.
7. Ossoaviachim-flicka. Olja på duk, 120 x 116 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Осоавиахимовка. 1932. Холст, масло, 120 x 116 см. Русский музей, Санкт-Петербург.
8. Det militariserade Komsomol. Olja och tempera på duk,  198,5 х 276 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Военизированный комсомол (1932-1933). Холст, масло, темпера. 198,5 х 276 см. Русский музей, Санкт-Петербург..
9. Flicka med kula. Olja på duk, 124,5 х 65,8 cm.
Девушка с ядром (1933). Холст, масло, 124,5 х 65,8 см.
10. Efter terränglöpning (1935). Olja på duk, 143 х 64 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
После кросса (1935). Холст, масло, 143 х 64 см. Русский музей, Санкт-Петербург.
11. S. M. Kirov tar emot en parad av idrottare (1935). Olja på duk, 305,5 x 372,5 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
С. М. Киров принимает парад физкультурников (1935). Холст, масло, 305,5 x 372,5 см. Русский музей, Санкт-Петербург.
12. På stadion (1931).
На стадионе (1931).
13. Sovjetisk kroppskultur (1937). Olja på duk, 121 x 121 cm.  Museet för sköna konster i Nizjnij Tagil.
Советская физкультура (1937). Холст, масло, 121 x 121 см. Нижнетагильский художественный музей изобразительных искусств.
14. På platsen för smärtfylld ära. Olja på duk,  37 х 45 cm.
По местам болевой славы (1945 ). Холст, масло, 37 х 45 см..
15. I solen (1953). Olja på duk, 40 х 31 cm.
Под солнцем (1953). Холст, масло, 40 х 31 см.
16. Kafé Gurzuf (1950–1956). Olja på kartong, 50 х 53 cm.
Кафе «Гурзуф» (1950–1956). Картон, масло, 50 х 53 см.
17. Naken kvinna (1958).
Обнаженная (1958).
18. Gurzuf om natten (1961). Akvarell på papper, 37 x 28,5 cm.
Гурзуф ночью (1961). Акв., бум., 37 x 28,5 см.
19. På stranden (1964). Kartong, blandad teknik,  90 х 60 cm.
На пояже (1964). Картон, смешанная техника, 90 х 60 см.

Aleksandr Nikolajevitj Samochvalov (1894–1971) var elev till Petrov-Vodkin, och reste bland annat på en expedition till Samarkand tillsammans med denne. Om hans lärare ibland har rynka i pannan är Samochvalovs preferens det lyckliga, atletiska, kärnfriska, oproblematiska, solbelysta – och det kvinnliga.

Man kan i de sunda, arbetande, idrottande, exercerande kvinnokropparna och de lyckostrålande paraderna se statligt påbjuden ideologi, men det svarar uppenbarligen också mot konstnärens temprament. Inte ens i vinterlandskapet som relaterar till kriget (nr. 14) faller en skugga eller återfinns spår av tragedi, heroiskt övervunna kval och elddop, även om målningens titel påstår det. Allt sådant är borta med en pust, som en mardröm, fullständig normalitet återställd; obekymrade skidåkare låter sig förevisas platsen för en batalj och en övergiven tysk pansarvagn. Det enda som här antyder att någonting möjligen inte är, eller har varit, helt som det skall i Samochvalovs värld, är att det för en gångs skull är vinter.

Samochvalov kom att räknas till Leningradskolan, men är i det sammanhanget otypiskt samhällstillvänd i början av sin karriär. Påfallande är motivkretsens totala reträtt från den offentliga till den privata sfären i efterkrigstiden. Han målar inga fler käcka Komsomol-volontärer som leker krig. Reträtten är inte otypisk för sovjetisk konst vid denna tid, men till skillnad från exempelvis Korzjev har också arbetarklassperspektivet övergivits: en närmast borgerlig vällevnad dominerar nu, med solsken på Krim och materiell konsumtionsglädje: fina klänningar och hattar, kaféer, bilar och fabrikstillverkade leksaker.

Egentligen fanns det väl inte något genuint klassperspektiv före kriget heller. Samochvalovs arbetare var inte klassrepresentanter, utan idealtyper, exempel på den sunda, välanpassade människan i det moderna, framtidsoptimistiska samhället.

Vi ska återkomma till Samochvalovs ”tunnelbanebyggnadsarbeterskor”, en serie akvareller från trettiotalet.

 

Annonser

Bilder av Leningrad (1944–1987)

 

zub39b1    nov49b2    new190b3   new81b4    zub29b5    dec30b6   rus33b_stor7    Timkov_Petrograd8    ase53b9    dec07b10   zub55b11    lap46b12

Dessa är alla av konstnärer man räknar till Leningradskolan, en gruppering livaktig i mitten och senare delen av 1900-talet. Denna till den Kejserliga konstakademiens sovjetiska efterträdare och Leningrads konstnärsförbund knutna, lösa och inofficiella sammanslutning har fått en anspråksfull engelsk Wikipedia-artikel (översatt från ryska), som tyvärr inte redovisar dess karaktärsdrag på ett begripligt sätt. En översikt av den samling som finns här (varifrån de flesta bilder har hämtats) påvisar i stora drag: lätta händer, kolorism (gärna pasteller och blått; Petersburgs och havets färger), övervägande apolitiska motiv. Mycket fina akvareller (Zacharov) och landskap (Timkov). Civilisation. Det fanns ett borgerskap även i Sovjetunionen.

Jag låter nog mer nedlåtande än jag avsåg; det är i stor utsträckning förträffliga målerier. Petersburgs melankoliska skönhet och drömlika, eteriska kvaliteter fångas, menar jag, i dessa bilder.  Och för att citera den charmerande akademiska ”rungelskan” från Wikipedia:

The Leningrad school was distinguished by defined professional and moral criteria. This explains the profound skepticism it always felt towards the innovations that often exploited peripheral possibilities of visual art and were generally overestimated. The Leningrad school tended to fuse different art movements and styles but never receded from the Russian traditional understanding of the mission of art.

1. Sergej Zacharov, Militärpatrull (1944). Akvarell på papper, 58 x 40 cm. Сергей Захаров, Военный патруль (1944). Акв., бум., 58 х 40 см.
2. I. (?) Martynov, Bakgård i Gavan (1948). Olja på duk, 40 x 60 cm. И. (?) Мартынов, Гаваньский дворик. Холст, масло, 40 х 60 см.

– Denna sägs vara av en I. (eller A.) Martynov, men jag har inte kunnat hitta någon information om denna målare (det finns en Andrej Martynov som var verksam på 1800-talet). Stilen påminner om Zacharov, men det är alltså en oljemålning, ej akvarell.

3. Jaroslav Krestovskij, Gård (1959). Olja på duk, 87 x 55,5 cm. Ярослав Крестовский, Двор (1959). Холст, масло, 87 х 55,5 см.

– Många Petersurgsmålningar involverar en двор eller дворик, ungefär ”gård” och ”bakgård”, typiska inslag i stadsbilden där husen gärna samlar sig kring små (eller ibland, särskilt i förorterna, stora) husgårdar med träd, bänkar och lekplatser. Oaser i stadens larm, men, till skillnad från husgårdar i många andra städer, offentliga rum, öppna för alla. På dagen leker barn där, på eftermiddagen och kvällarna går vuxna gärna ner och dricker öl eller annat.

4. Taïsija Afonina, På Nevan (1959). Olja på trä, 15 x 21,6 cm. Таисия Афонина, На Неве (1959). дерево, масло, 15 x 21,6 см.
5. Sergej Zacharov, Vid Peter-Paul-fästningen (1959). Akvarell på papper, 54 x 42 cm. Сергей Захаров, У Петропавловской крепости (1959). Акв., бум., 54 х 42 см.
6. Dmitrij Butjkin, Unga konståkare (1960). Olja på duk, 60 x 80 cm. Дмитрий Бучкин, Молодые фигуристы (1960). Холст, масло, 60 x 80 см.
7. Lev Rusov, Vid Nevan (1963). Olja på trä, 120 x 70,5 cm. Лев Русов, На Неве (1963). дерево, масло, 120 x 70,5 см.
8. Nikolaj Timkov, Petrogradsidan (1964). Olja på duk, 101 x 171cm. Springville Museum of Art, Springville, Utah. Николай Тимков, Петроград (1964). Холст, масло, 101 x 171см.
9. Aleksandr Semjonov, Islossning (1969). Olja på duk, 80 x 60 cm. Александр  Семёнов, Ледоход (1969). Холст, масло, 80 x 60 см.
10. Michail Kanejev, Liten bakgård i Leningrad (1979). Olja på trä, 58 x 43 cm. Михаил Канеев, Маленький ленинградский дворик (1979). дерево, масло, 58 x 43 см.
11. Sergej Zacharov, 1 maj på Nevskij Prospekt (1981). Akvarell på papper, 43 x 56 cm. Сергей Захаров, Первомай на Невском проспекте (1981). Акв., бум., 43 x 56 см.
12. Viktor Ljapkalo, Mojka (1987). Olja på trä, 57 x 77 cm. Виктор Ляпкало, Мойка (1987). дерево, масло, 57 x 77 см.

– Inte så illa, men den som är sugen på mer sinnlig kurvatur kan titta här eller göra bildsök på denna konstnärs namn. Så kunde en driftig målare tjäna sitt levebröd i Ryssland på 90-talet (förvisso också andra tider och platser). Kundkretsen kan man föreställa sig.