Kategoriarkiv: Peredvizjniki

Michail Nesterov

Didaktisk, moralisk konst blev tongivande i såväl det sena Tsarryssland som i det senare Sovjetunionen, där Repin blev konstnärligt rättesnöre för den statligt sponsrade socialistiska realismen. Men all konst av detta slag gick inte i progressiv riktning. Michail Vasiljevitj Nesterov (1862–1942) var till exempel djupt troende kristen och mystiker. Han räknas som symbolist, men stilmässigt skiljer sig  hans verk i utgångspunkten inte från de samhällstillvända och didaktiska så kallade realisterna. Budskapet är dock ett annat, och motiven är ofta av övernaturligt, ibland av uppenbart allegoriskt slag.

Nesterov fortsatte att arbeta under Lenin och Stalin utan att anpassa sig nämnvärt till den socialistiska realismens riktlinjer. På ålderdomen målade han mest porträtt, men han visar bl.a. 1932 att religiöst patriotiska motiv fortfarande kunde vara gångbara i Sovjetunionen (nr. 16).

En central gestalt i Nesterovs föreställningsvärld är St. Sergius av Radonezj, som grundlade Den helige Sergius trefaldighetskloster, den ryskortodoxa kyrkans centrala helgedom (även om patriarken 1983 flyttade till Danilovklostret).

 

portrait-of-a-girl-study-for-youth-of-st-sergiy-radonezhskysergius-ungdom1891to-blagovest-18953 sergius4 Nesterov_SaintRussia5

georg927trubpakannunciationportrait-of-natasha-nesterova-on-a-garden-bench-19149 NesterovMV_NaRusi206x483GTG10

Nesterov_Florensky_Bulgakov11  by-a-monastery-entrance-192512  Durylin13    self-portrait-192814  brothers15  b_vsadniki_nesterov16  portrait-of-alexey-severtsov-193417  Portrait of S. S. Yudin - Mikhail Nesterov18

portrait-of-elena-rasumova-193619  Portret-akademika-SHHuseva20

1. Porträtt av flicka. Studie för ”Sergius ungdom” (1890/1891). Olja på pannå. Ryska museet, St. Petersburg.
Портрет  девочки. Эскиз к ”Юности Сергия” (1890/1891). Фанера, масло. Русский музей, Санкт-Петербург.
2. Sergius ungdom (1891). Olja på duk, 80 x 45 cm. Konstgalleriet i Samara.
Юность Сергия (1891). Холст, масло, 80 x 45  см. Самарский художественный музей
3. Under Blagovest (1895). Olja på duk, 159 x 124 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Под Благовест (1895). Холст, масло, 159 x 124 см. Русский музей, Санкт-Петербург.
4. Högvördige Sergius av Radonezj (1899). Olja på duk, 248 x 248 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Преподобный Сергий Радонежский (1899). Холст, масло, 248 x 248 см. Русский музей, Санкт-Петербург.
5. Det heliga Rus (1901–1905). Olja på duk, 233 x 375 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Святая Русь (1901–1905). Холст, масло, 233 x 375 см. Русский музей, Санкт-Петербург.

Bakom Kristus står St. Göran, som framgår av nr. 6, och, gissar jag, St. Kyrillos och St. Methodios.

6.  St. Göran och draken (1908). Olja på kartong, 98 x 38 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Георгий Победоносец (1908). Картон, масло, 98 x 38 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.
7. Ängel, sittande på sarkofag (1908–1911). Katedralen av Guds Moders Beskydd, Marta och Maria-konventet, Moskva.
Ангел, сидящий на гробе (1908–1911). Покровский храм Марфо-Мариинской обители, Москва.
8. Bebådelsen (1910–1911). Katedralen av Guds Moders Beskydd, Marta och Maria-konventet, Moskva.
Благовещение (1910–1911). Покровский храм Марфо-Мариинской обители, Москва.
9. Natasja Nesterova på en parkbänk  (1914). Olja på pannå, 107 x 97 cm. Nationalmuseum för rysk konst i Kiev.
Наташа Нестерова на садовой скамейке (1914). Фанера, масло., 107 x 97 см. Киевский национальный музей русского искусства.
10. I Rus (Folksjälen) (1914–1916). Olja på duk, 206,4 x 483 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
На Руси (Душа народа) (1914–1916). Холст, масло, 206,4 x 483 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.

Här lurar uppenbarligen en allegori. Kanske är folkets färdriktning vänsterut symboliskt signifikant: se mina anmärkningar till Malevitjs röda kavalleri.

11. Filosoferna  (S. N. Bulgakov och P. A. Florenskij) (1917). Olja på duk, 123 x 125 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Философы (С. Н. Булгаков и П. А. Флоренский) (1917). Холст, масло, 123 x 125 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.

Dessa gudstjänare har all anledning att vara allvarliga år 1917. Det är Pavel Florenskij och Sergej Bulgakov, ryskortodoxa teologer, filosofer och präster, den förre 1937 martyr, kanhända kandidat för kanonisering, men möjligen i för hög grad förknippad med sin vän Bulgakov, vars sofiоlogiska eller ”sofianistiska” teologi 1935 fördömdes som heretisk av den antikommunistiska Ryska utlandskyrkan och avfärdades i något mildare termer av det i Sovjetunionen verksamma Moskvapatriarkatet (vilka båda idag är i kommunion, vad nu det betyder för den ortodoxa sofiologiens kanoniska status). Enligt legenden avrättades Florenskij av NKVD för att han vägrade avslöja var den helige Sergius huvud låg begravet, då bolsjevikerna önskade förstöra reliken. En annan version berättar att han när han arresterats i så stor utsträckning han kunde tog på sig ansvaret för det som andra misstänktes för.

12. Vid klostergrinden (1925). Olja på kartong. Tretjakov-galleriet, Moskva.
У стен монастыря (1925). картон, масло. Государственная Третьяковская галерея, Москва.
13. Porträtt av okänd präst (S. N. Durylin) (1926). Kyrkoantikvariskt kabinett, Teologiska akademien i Den helige Sergius trefaldighetskloster, Sergijev Posad.
Портрет неизвестного священника (С. Н. Дурылин) (1926). Собрание Церковно-археологический кабинет Духовной академии Троице-Сергиев Посад.

Sergej Durylin var teater-, konst- och litteraturhistoriker och -kritiker, 1945 professor vid Ryska teaterakademien, därtill teolog, prästvigd 1920 (han verkar ha arbetat som präst bara en kort tid). Durylin återgäldade porträttet med en bok om om Nesterov 1949; jag tror det kan vara densamma som publicerades med en annan undertitel i serien ”Framstående personligheters liv” 1965:*

Durylin_Nesterov

14. Självporträtt  (1928). Olja på duk, 103 x 82 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva. Автопортрет (1928).
Холст, масло, 103 x 82 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.
15. Porträtt av målarna A. D. och P. D. Korin (1930). Olja på duk, 126 x 126 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Портрет художников А. Д. и П. Д. Кориных (1930) (1917). Холст, масло, 126 x 126 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.

En intressant liten trend bland ryska konstnärer omkring 1930 verkar ha varit att porträttera sig själva och varandra i renässansdräkt. Vi ska återkomma med ytterligare ett eller ett par exempel på detta. Här är Pavel Korin och hans bror Aleksandr, målare och restauratörer, likasinnade med Nesterov. Till Pavel Korins ofullbordade Requiem för Rus måste vi också återkomma.

16. Ryttare (legend) (1932). Olja på duk, 81,2 x 60 cm. Kyrkoantikvariskt kabinett, Teologiska akademien i Den helige Sergius trefaldighetskloster, Sergijev Posad.
Всадники (Легенда) (1932). Холст, масло, 81,2 x 60 см. Собрание Церковно-археологический кабинет Духовной академии Троице-Сергиев Посад.

Denna målning kan vara intressant att jämföra med ”Det röda kavalleriet” av Malevitj från samma tid. Om vi har rätt i att Malevitjs målning anspelar på kriget mot Polen 1920 finns här ett släktskap i det att Nesterovs heliga ryttare också griper in i ett polsk-ryskt krig, närmare bestämt mot den polsk-litauiska härens belägring av Den helige Sergius trefaldighetskloster 1608–1610 under den Stora oredan. Legenden återberättas av ett samtida vittne, klostrets cellarius Avraamij Palitsyn:

Den store Sergius, makalös i sina underverk, uppenbarade sig återigen för ponomar (kyrkvaktmästare/kyrkvärd/klockare) Irinarch, och sade: ”säg till brödraskapet och allt stridande folk: varför sörjer de på grund av att det inte går att sända underrättelser till Moskva? Jag sände från mig till den heliga Guds moders hus och till alla undergörare i Moskva tre av mina lärlingar för att fira högtid, Mika, Bartholomeus och Naum, i nattens tredje timme. Både tjuvar och litauer såg dem. Varför berättade inte tjänaren, att han hörde från fienden, att de hade sett dem? Ty sannerligen berättade de det själva, nalkandes klostret. Men ni, gå ut och säg till fienden: ni såg staretserna, varför grep ni dem inte? Där skall utgå  från dem segern över er, det skall även i Moskva uppstå rykte om dem i hela staden. […] När de hört detta från Irinarch gick vojevoderna och hela hären för att ta reda på vem som hört detta från litauerna. Och tjänaren Fjodor Tsjudinov berättade allt i tur och ordning så: ”när jag stod vid hären och observerade det, som jag hade blivit befalld, kom raskt fiendens söner och sade hotfullt: ‘vad gjorde ni det där för, sände tre munkar till Moskva? De passerade inte vår här; låt vara att två kom undan, men vi fångade en.'” Mer anförtrodde de inte honom. Följande dag sände vojevoden ut gårdsfolk och ansedda soldater till herremännen, för att få veta om staretserna. Och det var inte samstämmighet i herremännens tal, då de sade: ”ni sände till Moskva tre munkar, på två bruna hästar, men den tredje på en skäck, och de kom till vår här, men våra vakter grep dem och avrättade två, och den tredje sände de till kungen”. Andra tvistade sinsemellan, och sade, ”ljug inte, egentligen grep de ingen”. När de rättrogna hörde detta, var det några bland dem som skrattade och sade till dem: ”Nå, vad heter de som ni tog till fånga, och hur såg de ut, och vad kunde de meddela er?” Och dessa svor och kom av sig i talet. Vojevoderna höll rådslag och bad den livsaltrande treenigheten om allmän nåd, och kom fram till beslutet att ge sig ut för att få reda på sanningen om underverket. De tog tillfånga en ansedd sjljachtitj och återvände till fästet, utan att lida någon skada. Och efter en tids förhör under tortyr sade herremannen: ”Det kom från er mot Moskva tre munkar, och de red rakt på vår här; man satte efter dem, men hann inte ifatt dem. Jag säger er sanningen, man fick ej tag i en enda av dem, endast deras hästar dräpte man. Det var mycket magra hästar under staretserna, men liksom bevingade.” Glada i hjärtat över detta gav alla sin tacksamhet till allas vår Herre Gud och till honom i vilken Gud finner behag, den store Sergius undergöraren. Och i sinom tid, när man fick möjlighet, berättade man om allt detta i ett brev till tsar Vasilij.

Nesterov tar inte hänsyn till uppgifterna om hästarnas färg; kanske tänker han att de slemma polackerna ljuger även om detta.

17. Porträtt av akademiledamoten och biologen A. N. Severtsov (1934). Olja på duk, 76 x 96 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Портрет академика, биолога А. Н. Северцова (1934). Холст, масло, 76 x 96 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.
18. Porträtt av kirurgen S. S. Judin (1935). Olja på duk, 80 x 97 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Портрет хирурга С. С. Юдина (1935). Холст, масло, 80 x 97 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.

Kirurgens viktigaste verktyg är hans händer. Grekiska cheir-ourgos betyder ”en som arbetar med händerna”, vilket denna målning reflekterar.

19. Porträtt av Jelena Razumova (1936). Olja på duk, 63 x 52 cm. Radisjtjev-museet, Saratov.
Портрет Елены Разумовой (1936). Холст, масло,  63 x 52 см. Саратовский государственный художественный музей им А. Н. Радищева.

Jelena Pavlova Razumova var Nesterovs läkare (hon behandlade även bl.a. Osip Mandelstam). Berättelser på ryska om deras relation och porträttets tillkomst finns här och här.

20. Porträtt av arkitekten A. V. Sjtjusev (1941). Olja på duk, 80 x 76 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Портрет архитектора А. В. Щусева (1941). Холст, масло, 80 x 76 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.
Annonser

Peredvizjniki: landskap och stadsbilder

Liksom exempelvis Sverige kännetecknades Ryssland i den senare halvan av 1800-talet av en opposition – om kanske för våra av modernismens upptåg luttrade ögon synbarligen mild, och företrädesvis fokuserad på motiv – mot den akademiska konsten. Konstnärerna ville ha in sådant som naturalism, psykologi, problematik och, i synnerhet, nationella och sociala motiv, land och folk (dvs. Ryssland istället för Italien), i bildspråket, allt inom ramarna för ett realistiskt, figurativt måleri.

Det ryska uppbrottet från akademien formerar sig kring konstnärsföreningen De resande (Передвижники), formellt bildad 1870, men med rötterna i Artel, en sammanslutning av renegater från den kejserliga akademien i St. Petersburg på 1860-talet. Föreningen framställs som politiskt radikal, och man målade gärna folket i arbete, men även landskapsmåleriet var  centralt, vilket jag själv tycker bättre om än den samhällstillvända folklivsskildringen från denna tid.

Landskapsmåleriets utveckling under den senare halvan av 1800-talet kan enkelt beskrivas som: lämna Italien, finn Ryssland. Man söker inte längre upp vyer i landskapet som ser ut som Italien, utan strävar mer och mer efter att avbilda det typiskt ryska. Stilhistoriskt sker inte så mycket till en början; inte förrän på slutet av 1880-talet får impressionismen genomslag (Valentin Serov räknas som den förste exponenten med en målning från 1887). Här är iallafall några ryska landskap och statsbilder från 1860–1882.

 

Morozov_AI_004
Aleksandr Ivanovitj Morozov, Rast vid hässjningen (ca. 1860)
Olja på duk, 46 x 63,5 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Александр Иванович Морозов, Отдых на сенокосе (Ок. 1860 г.)
Холст, масло, 46 × 63,5 см. Русский музей, Санкт-Петербург.

 

Fedor_Vasilev_-_The_Thaw
Fjodor Aleksandrovitj Vasiljev
, Tö (1871)
Olja på duk, 53.3 x 107 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Фёдор Александрович Васильев, Оттепель (1871)
Холст, масло, 53.3 x 107 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.

 

Savrasov_pascher_monastery
A. K. Savrasov, Petjorskij-klostret vid Nizjnij Novgorod (1871)
Olja på duk, 101 x 131 cm. Statens konstmuseum i Nizjnij Novgorod
А. К. Саврасов, Печёрский монастырь близ Нижнего Новгорода (1871)
Холст, масло, 101 x 131 см. Нижегородский художественный музей

 

 0_fd7a7_698c720c_XL
Vasilij Ivanovitj Surikov
, Zubovskij-boulevarden om vintern (ca. 1881)
Akvarell på papper. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Василий Иванович Суриков, Зубовский бульвар зимой (Ок. 1881 г.)
Акв., бум. Государственная Третьяковская галерея, Москва.

 

 Ледоход_в_Петербурге._(Ледоход_на_Неве)
Aleksandr Dimitrevitj Litovtjenko
, Islossning i Petersburg. (Islossning på Neva) (1881)
Olja på duk, 28 x 48,5 cm. Radisjtjev-museet, Saratov
Александр Дмитриевич Литовченко,  Ледоход в Петербурге. (Ледоход на Неве) (1881)
холст, масло, 28 x 48,5 см. Саратовский художественный музей имени А. Н. Радищева

 

Иван_И._Шишкин_-_Река_на_опушке_леса_(1882)
Ivan Ivanovitj Sjisjkin
, Älv vid skogsbrynet (1882)
Olja på duk, 33,5 × 57,5 cm.
Иван Иванович Шишкин
, Река на опушке леса (1882)
холст, масло, 33,5 × 57,5 см.