Tag Arkiv: Алексей Саврасов

Peredvizjniki: landskap och stadsbilder

Liksom exempelvis Sverige kännetecknades Ryssland i den senare halvan av 1800-talet av en opposition – om kanske för våra av modernismens upptåg luttrade ögon synbarligen mild, och företrädesvis fokuserad på motiv – mot den akademiska konsten. Konstnärerna ville ha in sådant som naturalism, psykologi, problematik och, i synnerhet, nationella och sociala motiv, land och folk (dvs. Ryssland istället för Italien), i bildspråket, allt inom ramarna för ett realistiskt, figurativt måleri.

Det ryska uppbrottet från akademien formerar sig kring konstnärsföreningen De resande (Передвижники), formellt bildad 1870, men med rötterna i Artel, en sammanslutning av renegater från den kejserliga akademien i St. Petersburg på 1860-talet. Föreningen framställs som politiskt radikal, och man målade gärna folket i arbete, men även landskapsmåleriet var  centralt, vilket jag själv tycker bättre om än den samhällstillvända folklivsskildringen från denna tid.

Landskapsmåleriets utveckling under den senare halvan av 1800-talet kan enkelt beskrivas som: lämna Italien, finn Ryssland. Man söker inte längre upp vyer i landskapet som ser ut som Italien, utan strävar mer och mer efter att avbilda det typiskt ryska. Stilhistoriskt sker inte så mycket till en början; inte förrän på slutet av 1880-talet får impressionismen genomslag (Valentin Serov räknas som den förste exponenten med en målning från 1887). Här är iallafall några ryska landskap och statsbilder från 1860–1882.

 

Morozov_AI_004
Aleksandr Ivanovitj Morozov, Rast vid hässjningen (ca. 1860)
Olja på duk, 46 x 63,5 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Александр Иванович Морозов, Отдых на сенокосе (Ок. 1860 г.)
Холст, масло, 46 × 63,5 см. Русский музей, Санкт-Петербург.

 

Fedor_Vasilev_-_The_Thaw
Fjodor Aleksandrovitj Vasiljev
, Tö (1871)
Olja på duk, 53.3 x 107 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Фёдор Александрович Васильев, Оттепель (1871)
Холст, масло, 53.3 x 107 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.

 

Savrasov_pascher_monastery
A. K. Savrasov, Petjorskij-klostret vid Nizjnij Novgorod (1871)
Olja på duk, 101 x 131 cm. Statens konstmuseum i Nizjnij Novgorod
А. К. Саврасов, Печёрский монастырь близ Нижнего Новгорода (1871)
Холст, масло, 101 x 131 см. Нижегородский художественный музей

 

 0_fd7a7_698c720c_XL
Vasilij Ivanovitj Surikov
, Zubovskij-boulevarden om vintern (ca. 1881)
Akvarell på papper. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Василий Иванович Суриков, Зубовский бульвар зимой (Ок. 1881 г.)
Акв., бум. Государственная Третьяковская галерея, Москва.

 

 Ледоход_в_Петербурге._(Ледоход_на_Неве)
Aleksandr Dimitrevitj Litovtjenko
, Islossning i Petersburg. (Islossning på Neva) (1881)
Olja på duk, 28 x 48,5 cm. Radisjtjev-museet, Saratov
Александр Дмитриевич Литовченко,  Ледоход в Петербурге. (Ледоход на Неве) (1881)
холст, масло, 28 x 48,5 см. Саратовский художественный музей имени А. Н. Радищева

 

Иван_И._Шишкин_-_Река_на_опушке_леса_(1882)
Ivan Ivanovitj Sjisjkin
, Älv vid skogsbrynet (1882)
Olja på duk, 33,5 × 57,5 cm.
Иван Иванович Шишкин
, Река на опушке леса (1882)
холст, масло, 33,5 × 57,5 см.

 

Annonser

Kreml av Savrasov

Tillbaka till 1800-talet, den akademiska konsten. Det ryska landskapsmåleriet blir långsamt intressantare. Hur förvandla den konventionella stilens italienska landskap till ett autentiskt Ryssland?

Aleksej Kondratjevitj Savrasov (1830–1897) heter en av pionjärerna i detta avseende. Från 1870 tillhörde han De resande, den gruppering som bröt med akademien (vilket vi får återkomma till). Hans senare landskap anses centrala. 1851, i början av sin karriär, målar han så här:

 

Savrasov_vid_na_cremlin
Utsikt mot Kreml från Krim-bron i dåligt väder (1851)
Olja på duk, 67 x 90 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Поглед към Кремъл от Кримския мост в лошо време (1851)
Холст, масло, 67 x 90 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.

Det är fortfarande mycket Italien här; ljuset, träden, molnen (ska detta föreställa ryskt ”dåligt väder”?). Tavlan citerar Giorgione:

tempest
Giorgione, Stormen (ca. 1508)
Джорджоне, Буря (ок. 1508)

Men motivet visar vägen: Kreml skimrar hos Savrasov vitt som ett sagans palats vid horisonten. Savrasov är på jakt efter Ryssland.

Ett vitt Kreml anno 1851 verkar motsäga de uppgifter som ges här:

It should be noted that the limestone white walls and towers of the Kremlin were completely replaced by red brick fortifications in the late 15th century. In the 18th century the red Kremlin was whitewashed but the paint was stripped after the Great Fire of Moscow in 1812 and this is the Kremlin we see today.

Kanske ville Savrasov frammana visionen av det ”Kreml som en gång var”, vilket också pekar framåt: nämligen mot det sentimentalt patriotiska historiemåleri som blev vanligt under senare halvan av 1800-talet.

Krim-bron är inte iakttagarens position i Savrasovs målning, utan den syns (förmodar jag) i bakgrunden, en god bit uppströms, liksom bron i Giorgiones tavla. Den byggdes om på 1870- och 1930-talen, och så här ser den ut idag:

крымскиймост

Här ser man inte längre mycket av Kreml, men om jag inte misstar mig är det två av tornen med gröna tak till höger i bild (med reservation för att jag inte är hemma i Moskva). Den stora kyrkan i mitten är Frälsarekatedralen, som inte var färdigbyggd 1851 (den nuvarande är byggd på 90-talet, då den gamla revs 1931).