Tag Arkiv: Pavel Korin

Pavel Korin, Rus ger sig av

url
Requiem. Rus ger sig av. Skiss (1935–1959). Tempera på papper, 64 х 107 cm. Pavel Korin-huset (filial till Tretjakov-galleriet), Moskva.
Реквием. Русь уходящая. Эскиз (1935–1959). Бумага, темпера, 64 х 107 см. Дом-музей П.Д.Корина – филиал Государственной Третьяковской галереи

Vintertid nu. Men 1930 målade Michail Nesterov sina elever Pavel Dmitrijevitj Korin (1892–1967) och brodern Aleksandr (1895–1986) i renässansdräkt, mot bakgrund av en relief från Parthenon.

Renässansens ethos – den paradoxalt vakna, utåt- och framtidsinriktade antikvarianismen – kan verka antitetisk till Nesterovs och bröderna Korins filosofiska och politiska hållning. De brukar räknas som kristet-ortodoxa, gammelryska reaktionärer.* Kan ett återupplivande av den gamla, skäggiga, ryskortodoxa kristendomen vara en renässans? Vissa resonerar så i dagens Ryssland, men tendensen blir av nödvändighet dagspolitisk, därmed gärna ytlig.

*En fashionabel dissidenshållning hos den sovjetiska målareliten – hit räknas även Glazunov.

*

Nesterovs tendentiösa – och många skulle säga sentimentala – målerier har vi sett och omtalat här och här.

Pavel Korins mest berömda målning är ofullbordad, inte ens påbörjad i sin slutgiltiga version. Korin grundade en stor duk, men lade aldrig ett penseldrag på den vita ytan. Han utförde en skiss (ovan) i litet format samt detaljerade förstudier av enskilda figurer. Tillsammans utgör dessa artefakter ett konstverk i installationsform.

requiem   105328_original

Motivet är en fiktiv ceremoni i Jungfru Marie Insomnandekatedralen i Kreml, där den ryskortodoxa kyrkans nomenklatur deltar. Inspirationen kom från samtidens apokalyptiska skeenden, samt en verklig ceremoni för den bortgångne patriark Tichon av Moskva, som egentligen ägde rum i Donskojklostret 1925:

Korin was there over those days and saw masses of people standing at the Patriarch’s coffin, united by the loss they suffered both personally and as members of the Church. […] Praskovia Korina wrote about those days: ”A great multitude of people representing the old, unworldly Russia arrived to attend the funeral. Pavel Dmitryevich said that all the ancient schema-monks had crawled out of their holes… From all quarters gathered true monks and hegumens with drawn faces. The wandering minstrels, pilgrims, and blind people looked as if they were from the 16th or 17th century. Pavel Dm[itryevich] spent much time there; he went there every day and drew sketches. When he visited me at the community on his way back from the monastery, he spoke about the characters he had met there with much enthusiasm…”

On the funeral day the service started at seven o’clock in the morning and continued until dark; both Korin and Nesterov attended the service. […] On April 12 1925 the artist wrote in his notebook: ”Donskoy Monastery. Patriarch Tikhon’s funeral… A great many people attended. It was an eventide, quiet and clear. People stood with candles alight, some of them were crying, one could hear funeral chants. An elderly schema-monk walked by. It should be painted, it cannot just disappear. It is the Requiem!”

(Anastasia Starovoitova i Tretyakov Gallery Magazine 2/2014)

Verkets ursprungliga titel, ”Requiem för Rus”, sägs ha ändrats till det försiktigare ”Rus ger sig av” på uppmaning av Maxim Gorkij, som Korin träffade i Italien. Ytterligare utförliga texter om detta verk finner vi bland annat här och här (på ryska). Här finns i skrivande stund en välorganiserad samling av Pavel Korins verk (på ryska).

 

8iwkh1CtR_M1

99136_original109150547_large_6_s_alex3 106287_10004 98532_original5 101532_10006 94580_original7 151b60d95ebc8 87936_original9 sergej10 100768_original11

2312 30494971_Shiigumen_Mitrofan_i_Ieromonah_Germogen13 farochson14 92300_original15 20131121_korin816 90242_original17 91331_original18 92856_original19 081920  Korin-Pavel-Dmitrievich-Molodoy-ieromonah-Otets-Fedor21 art_43_01_1122 art_43_01_1223

1. Interiör från Uspenskij-katedralen i Kreml (med ljuskrona) (1936). Olja på duk, 53,6 х 65,5 cm.
Интерьер Успенского собора в Московском Кремле (с паникадилом) (1936). Холст, масло. 53,6 х 65,5 см.
2. Trio (1933–1935). Olja på duk, 190 х 110 cm.
Трое (1933-1935). Холст, масло, 190 х 110 см.
3 . Fader Aleksij från Palech (1931). Olja på duk, 192 х 92 cm.
Отец Алексий из Палеха (1931). Холст, масло, 192 х 92 см.
4. Gamle Gаrvasij Ivanovitj (1925). Olja på duk, 73 х 94,5 cm.
Старик Гарвасий Иванович (1925). Холст, масло, 73 х 94,5 см.
5. Den unge hieromunk Aleksij (Viktor Sergejev) (1931). Olja på duk, 196 х 107 cm.
Молодой иеромонах Алексий (Виктор Сергеев) (1931). холст, масло, 196 х 107 см.
6. Blind man (1931). Olja på duk, 173 × 102,5 cm.
Слепой. 1931  Холст, масло. 173 × 102,5 см.
7. Schema-munk. Fader Agafon (1932). Olja på duk, 175 х 94 cm.
Схимник. Отец Агафон (1932). Холст, масло. 175 х 94 см.
8. Protodiakon M. K. Cholmogorov (1935). Olja på duk, 217 х 196 cm.
Протодиакон М.К. Холмогоров (1935). Холст, масло. 217 х 196 см.
9. Metropolit Trifon (1929). Olja på duk, 130 х 68 cm.
Митрополит Трифон (1929). Холст, масло, 130 х 68 см.
10. Metropolit Sergius (1937). Olja på duk, 244 х 137 cm.
Митрополит Сергий. 1937). Холст, масло, 244 х 137 см.
11. Arsenius, Metropolit av Novgorod (1933). Olja på duk, 169 х 89 cm.
Арсений, митрополит Новгородский (1933). Холст, масло. 169 х 89 см.
12. Tiggare (1933). Olja på duk, 130 х 115 cm.
Нищий (1933). Холст, масло, 130 х 115 см.
13. Schi-imugen Mitrofan och Hieromunk Hermogen (1933). Olja på duk, 215 х 136 cm.
Схиигумен Митрофан и иеромонах Гермоген (1933). Холст, масло 215 х 136 см.
14. Far och son (Sergej Michailovitj Tjurakov och Stepan Sergejevitj Tjurakov) (1931). Olja på duk, 204 х 142 cm.
Отец и сын (Сергей Михайлович Чураков и Степан Сергеевич Чураков). 1931). Холст, масло, 204 х 142 см.
15. Schema-moder Serafima från Johanneskonventet i Moskva (1930). Olja på duk, 145 х 85 cm.
Схимница мать Серафима из Ивановского монастыря в Москве (1930). Холст, масло, 145 х 85 см.
16. Archimandrit fader Nikita (1936). Olja på duk, 270 x 110 cm.
Архимандрит отец Никита (1936). Холст, масло, 270 х 110 см.
17. Protoiereus Vasilij Fjodorovitj Sobolev (1930). Olja på duk, 146 х 91 cm.
Протоиерей Василий Фёдорович Соболев (1930). Холст, масло, 146 х 91 см.
18. Schi-igumenija moder Famar (1935). Olja på duk, 145 х 75 cm.
Схиигуменья мать Фамарь (1935). Холст, масло, 145 х 75 см.
19. Ung nunna (1935). Olja på duk, 203 х 100 cm.
Молодая монахиня (1935). Холст, масло, 203 х 100 см.
20. Schema-nunna från Uppståndelsekonventet i Kreml (1933). Olja på duk, 178 х 95 cm.
Схимница из Вознесенского Кремлевского монастыря в Москве (1933). Холст, масло, 178 х 95 см.
21. Ung hieromunk, fader Fjodor (1932). Olja på duk, 200 х 72 cm.
Молодой иеромонах, отец Федор (1932). Холст, масло, 200 х 72 см.
22. Protodiakon M. K. Cholmogorov (1933). Olja på duk, 217 х 196 cm.
Протодиакон М.К.Холмогоров (1933). Холст, масло, 217 х 196 см.
23. Hieromunk Pimen och biskop Antonij (1935). Olja på duk, 244 х 137 cm.
Иеромонах Пимен и епископ Антоний (1935). Холст, масло, 244 х 137 см.

Samtliga målningar befinner sig efter vad jag förstår i Pavel Korin-huset, en filial till Tretjakov-galleriet i Moskva (Дом-музей П.Д.Корина – филиал Государственной Третьяковской галереи).

*

Om man betraktar figurerna noga märker man att några har ögonen på något som verkar ske uppe till vänster från betraktarens sida sett, den riktning varifrån ljuset kommer. Metropolit Trifon skådar någonting med troskyldig häpnad. Den blinde mannen känner det, och sträcker ut armarna efter det. Den handikappade tiggaren märker det med tydlig intensitet (Matt 20:16). Ögonens glans bryter sig ut ur den grova mask livet har skulpterat i hans ansikte. Nästan alla schema-nunnorna och -munkarna ser det; deras attityd är vördnadsfull men inte överraskad, de befinner sig redan i ett tillstånd av total förberedelse. De flesta har ännu inte lagt märke till det.

*

Se också: Nicholas Roerich, Början på Rus

Annonser

Michail Nesterov

Didaktisk, moralisk konst blev tongivande i såväl det sena Tsarryssland som i det senare Sovjetunionen, där Repin blev konstnärligt rättesnöre för den statligt sponsrade socialistiska realismen. Men all konst av detta slag gick inte i progressiv riktning. Michail Vasiljevitj Nesterov (1862–1942) var till exempel djupt troende kristen och mystiker. Han räknas som symbolist, men stilmässigt skiljer sig  hans verk i utgångspunkten inte från de samhällstillvända och didaktiska så kallade realisterna. Budskapet är dock ett annat, och motiven är ofta av övernaturligt, ibland av uppenbart allegoriskt slag.

Nesterov fortsatte att arbeta under Lenin och Stalin utan att anpassa sig nämnvärt till den socialistiska realismens riktlinjer. På ålderdomen målade han mest porträtt, men han visar bl.a. 1932 att religiöst patriotiska motiv fortfarande kunde vara gångbara i Sovjetunionen (nr. 16).

En central gestalt i Nesterovs föreställningsvärld är St. Sergius av Radonezj, som grundlade Den helige Sergius trefaldighetskloster, den ryskortodoxa kyrkans centrala helgedom (även om patriarken 1983 flyttade till Danilovklostret).

 

portrait-of-a-girl-study-for-youth-of-st-sergiy-radonezhskysergius-ungdom1891to-blagovest-18953 sergius4 Nesterov_SaintRussia5

georg927trubpakannunciationportrait-of-natasha-nesterova-on-a-garden-bench-19149 NesterovMV_NaRusi206x483GTG10

Nesterov_Florensky_Bulgakov11  by-a-monastery-entrance-192512  Durylin13    self-portrait-192814  brothers15  b_vsadniki_nesterov16  portrait-of-alexey-severtsov-193417  Portrait of S. S. Yudin - Mikhail Nesterov18

portrait-of-elena-rasumova-193619  Portret-akademika-SHHuseva20

1. Porträtt av flicka. Studie för ”Sergius ungdom” (1890/1891). Olja på pannå. Ryska museet, St. Petersburg.
Портрет  девочки. Эскиз к ”Юности Сергия” (1890/1891). Фанера, масло. Русский музей, Санкт-Петербург.
2. Sergius ungdom (1891). Olja på duk, 80 x 45 cm. Konstgalleriet i Samara.
Юность Сергия (1891). Холст, масло, 80 x 45  см. Самарский художественный музей
3. Under Blagovest (1895). Olja på duk, 159 x 124 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Под Благовест (1895). Холст, масло, 159 x 124 см. Русский музей, Санкт-Петербург.
4. Högvördige Sergius av Radonezj (1899). Olja på duk, 248 x 248 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Преподобный Сергий Радонежский (1899). Холст, масло, 248 x 248 см. Русский музей, Санкт-Петербург.
5. Det heliga Rus (1901–1905). Olja på duk, 233 x 375 cm. Ryska museet, St. Petersburg.
Святая Русь (1901–1905). Холст, масло, 233 x 375 см. Русский музей, Санкт-Петербург.

Bakom Kristus står St. Göran, som framgår av nr. 6, och, gissar jag, St. Kyrillos och St. Methodios.

6.  St. Göran och draken (1908). Olja på kartong, 98 x 38 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Георгий Победоносец (1908). Картон, масло, 98 x 38 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.
7. Ängel, sittande på sarkofag (1908–1911). Katedralen av Guds Moders Beskydd, Marta och Maria-konventet, Moskva.
Ангел, сидящий на гробе (1908–1911). Покровский храм Марфо-Мариинской обители, Москва.
8. Bebådelsen (1910–1911). Katedralen av Guds Moders Beskydd, Marta och Maria-konventet, Moskva.
Благовещение (1910–1911). Покровский храм Марфо-Мариинской обители, Москва.
9. Natasja Nesterova på en parkbänk  (1914). Olja på pannå, 107 x 97 cm. Nationalmuseum för rysk konst i Kiev.
Наташа Нестерова на садовой скамейке (1914). Фанера, масло., 107 x 97 см. Киевский национальный музей русского искусства.
10. I Rus (Folksjälen) (1914–1916). Olja på duk, 206,4 x 483 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
На Руси (Душа народа) (1914–1916). Холст, масло, 206,4 x 483 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.

Här lurar uppenbarligen en allegori. Kanske är folkets färdriktning vänsterut symboliskt signifikant: se mina anmärkningar till Malevitjs röda kavalleri.

11. Filosoferna  (S. N. Bulgakov och P. A. Florenskij) (1917). Olja på duk, 123 x 125 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Философы (С. Н. Булгаков и П. А. Флоренский) (1917). Холст, масло, 123 x 125 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.

Dessa gudstjänare har all anledning att vara allvarliga år 1917. Det är Pavel Florenskij och Sergej Bulgakov, ryskortodoxa teologer, filosofer och präster, den förre 1937 martyr, kanhända kandidat för kanonisering, men möjligen i för hög grad förknippad med sin vän Bulgakov, vars sofiоlogiska eller ”sofianistiska” teologi 1935 fördömdes som heretisk av den antikommunistiska Ryska utlandskyrkan och avfärdades i något mildare termer av det i Sovjetunionen verksamma Moskvapatriarkatet (vilka båda idag är i kommunion, vad nu det betyder för den ortodoxa sofiologiens kanoniska status). Enligt legenden avrättades Florenskij av NKVD för att han vägrade avslöja var den helige Sergius huvud låg begravet, då bolsjevikerna önskade förstöra reliken. En annan version berättar att han när han arresterats i så stor utsträckning han kunde tog på sig ansvaret för det som andra misstänktes för.

12. Vid klostergrinden (1925). Olja på kartong. Tretjakov-galleriet, Moskva.
У стен монастыря (1925). картон, масло. Государственная Третьяковская галерея, Москва.
13. Porträtt av okänd präst (S. N. Durylin) (1926). Kyrkoantikvariskt kabinett, Teologiska akademien i Den helige Sergius trefaldighetskloster, Sergijev Posad.
Портрет неизвестного священника (С. Н. Дурылин) (1926). Собрание Церковно-археологический кабинет Духовной академии Троице-Сергиев Посад.

Sergej Durylin var teater-, konst- och litteraturhistoriker och -kritiker, 1945 professor vid Ryska teaterakademien, därtill teolog, prästvigd 1920 (han verkar ha arbetat som präst bara en kort tid). Durylin återgäldade porträttet med en bok om om Nesterov 1949; jag tror det kan vara densamma som publicerades med en annan undertitel i serien ”Framstående personligheters liv” 1965:*

Durylin_Nesterov

14. Självporträtt  (1928). Olja på duk, 103 x 82 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva. Автопортрет (1928).
Холст, масло, 103 x 82 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.
15. Porträtt av målarna A. D. och P. D. Korin (1930). Olja på duk, 126 x 126 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Портрет художников А. Д. и П. Д. Кориных (1930) (1917). Холст, масло, 126 x 126 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.

En intressant liten trend bland ryska konstnärer omkring 1930 verkar ha varit att porträttera sig själva och varandra i renässansdräkt. Vi ska återkomma med ytterligare ett eller ett par exempel på detta. Här är Pavel Korin och hans bror Aleksandr, målare och restauratörer, likasinnade med Nesterov. Till Pavel Korins ofullbordade Requiem för Rus måste vi också återkomma.

16. Ryttare (legend) (1932). Olja på duk, 81,2 x 60 cm. Kyrkoantikvariskt kabinett, Teologiska akademien i Den helige Sergius trefaldighetskloster, Sergijev Posad.
Всадники (Легенда) (1932). Холст, масло, 81,2 x 60 см. Собрание Церковно-археологический кабинет Духовной академии Троице-Сергиев Посад.

Denna målning kan vara intressant att jämföra med ”Det röda kavalleriet” av Malevitj från samma tid. Om vi har rätt i att Malevitjs målning anspelar på kriget mot Polen 1920 finns här ett släktskap i det att Nesterovs heliga ryttare också griper in i ett polsk-ryskt krig, närmare bestämt mot den polsk-litauiska härens belägring av Den helige Sergius trefaldighetskloster 1608–1610 under den Stora oredan. Legenden återberättas av ett samtida vittne, klostrets cellarius Avraamij Palitsyn:

Den store Sergius, makalös i sina underverk, uppenbarade sig återigen för ponomar (kyrkvaktmästare/kyrkvärd/klockare) Irinarch, och sade: ”säg till brödraskapet och allt stridande folk: varför sörjer de på grund av att det inte går att sända underrättelser till Moskva? Jag sände från mig till den heliga Guds moders hus och till alla undergörare i Moskva tre av mina lärlingar för att fira högtid, Mika, Bartholomeus och Naum, i nattens tredje timme. Både tjuvar och litauer såg dem. Varför berättade inte tjänaren, att han hörde från fienden, att de hade sett dem? Ty sannerligen berättade de det själva, nalkandes klostret. Men ni, gå ut och säg till fienden: ni såg staretserna, varför grep ni dem inte? Där skall utgå  från dem segern över er, det skall även i Moskva uppstå rykte om dem i hela staden. […] När de hört detta från Irinarch gick vojevoderna och hela hären för att ta reda på vem som hört detta från litauerna. Och tjänaren Fjodor Tsjudinov berättade allt i tur och ordning så: ”när jag stod vid hären och observerade det, som jag hade blivit befalld, kom raskt fiendens söner och sade hotfullt: ‘vad gjorde ni det där för, sände tre munkar till Moskva? De passerade inte vår här; låt vara att två kom undan, men vi fångade en.'” Mer anförtrodde de inte honom. Följande dag sände vojevoden ut gårdsfolk och ansedda soldater till herremännen, för att få veta om staretserna. Och det var inte samstämmighet i herremännens tal, då de sade: ”ni sände till Moskva tre munkar, på två bruna hästar, men den tredje på en skäck, och de kom till vår här, men våra vakter grep dem och avrättade två, och den tredje sände de till kungen”. Andra tvistade sinsemellan, och sade, ”ljug inte, egentligen grep de ingen”. När de rättrogna hörde detta, var det några bland dem som skrattade och sade till dem: ”Nå, vad heter de som ni tog till fånga, och hur såg de ut, och vad kunde de meddela er?” Och dessa svor och kom av sig i talet. Vojevoderna höll rådslag och bad den livsalstrande treenigheten om allmän nåd, och kom fram till beslutet att ge sig ut för att få reda på sanningen om underverket. De tog tillfånga en ansedd sjljachtitj och återvände till fästet, utan att lida någon skada. Och efter en tids förhör under tortyr sade herremannen: ”Det kom från er mot Moskva tre munkar, och de red rakt på vår här; man satte efter dem, men hann inte ifatt dem. Jag säger er sanningen, man fick ej tag i en enda av dem, endast deras hästar dräpte man. Det var mycket magra hästar under staretserna, men liksom bevingade.” Glada i hjärtat över detta gav alla sin tacksamhet till allas vår Herre Gud och till honom i vilken Gud finner behag, den store Sergius undergöraren. Och i sinom tid, när man fick möjlighet, berättade man om allt detta i ett brev till tsar Vasilij.

Nesterov tar inte hänsyn till uppgifterna om hästarnas färg; kanske tänker han att de slemma polackerna ljuger även om detta.

17. Porträtt av akademiledamoten och biologen A. N. Severtsov (1934). Olja på duk, 76 x 96 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Портрет академика, биолога А. Н. Северцова (1934). Холст, масло, 76 x 96 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.
18. Porträtt av kirurgen S. S. Judin (1935). Olja på duk, 80 x 97 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Портрет хирурга С. С. Юдина (1935). Холст, масло, 80 x 97 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.

Kirurgens viktigaste verktyg är hans händer. Grekiska cheir-ourgos betyder ”en som arbetar med händerna”, vilket denna målning reflekterar.

19. Porträtt av Jelena Razumova (1936). Olja på duk, 63 x 52 cm. Radisjtjev-museet, Saratov.
Портрет Елены Разумовой (1936). Холст, масло,  63 x 52 см. Саратовский государственный художественный музей им А. Н. Радищева.

Jelena Pavlova Razumova var Nesterovs läkare (hon behandlade även bl.a. Osip Mandelstam). Berättelser på ryska om deras relation och porträttets tillkomst finns här och här.

20. Porträtt av arkitekten A. V. Sjtjusev (1941). Olja på duk, 80 x 76 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Портрет архитектора А. В. Щусева (1941). Холст, масло, 80 x 76 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва.