Medeltiden ja. Säkerligen önskar läsarkretsen ingenting högre än att ytterligare fördjupa sig i den ryska medeltiden.
Vi har sett flera ikoner från republiken Novgorod i nordväst. Omedelbart öst och syd därom låg det som med tiden kom att bli Rysslands historiska, andliga, politiska och kulturella centrum: den Gyllene ringen av städer nordost om Moskva, i historieböckerna betecknat som Vladimir-Suzdal.
The ancient towns of the Golden Ring, built between the 11th and 17th centuries, are the cradle of Russian culture. During Russia’s early history, the two most important cities were Kiev in the south and Novgorod in the north. They were both situated in what is now western Russia and lay along important commerce routes to the Black and Baltic seas. The settlements that sprang up along the trade routes between these two cities prospered and grew into large towns of major political and religious importance. From the 11th to the 15th centuries, the towns of Rostov, Yaroslavl, Vladimir and Suzdal became capitals of the northern principalitites, and Sergiyev Posad served as the center of Russian Orthodoxy. In the 12th century Moscow was established as a small protective outpost of the Rostov-Suzdal principality. By the 16th century Moscow had grown so big and affluent that it was named the capital of the Russian Empire. The prominent towns that lay in a circle to the northeast of Moscow became known as the Golden Ring. Each town is a living chronicle documenting many centuries of the history of old Russia. (Nordbye*, s. 240)
Ikonmåleriet i Vladimir-Suzdal räknas som en egen skola, föregångare till Moskva-skolan. På grund av mongolernas intensivare framfart i regionen finns det inte lika många gamla ikoner kvar härifrån som från Novgorod. Det råder också osäkerhet om proveniensen hos flera av de gamla ikonerna – t.ex. menar vissa att Guds moder av St. Theodor och St:a Paraskeva inte är från Novgorod, utan ett verk av just Vladimir-Suzdalskolan. Några av nedastående ikoner har omvänt attribuerats till Novgorod eller till och med Kiev. Vilket väl visar att de olika ikonmålarskolornas särdrag inte är så väldefinierade som knapologen kunde önska.
Säkert kan experterna ange flera bestämda tecken på att den ena ikonen hör till den ena eller andra skolan. Kanske kan man dock i trakten av Vladimir-Suzdal redan tidigt ana en utveckling mot det mjuka, milda, innerligt pietetsfulla mer än strängt hieratiska uttryck som skulle komma att bli Moskvaskolans kännetecken. De heliga ser helt enkelt lite snällare ut än i Bysans och Novgorod. Kanske kom inspirationen till denna mjuka vision av det gudomliga delvis från den mest kända och dyrkade av alla ikoner i Vladimir-Suzdal, som dock målades i Konstantinopel.
Frälsaren Emmanuel med änglar (sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal). Grovkornig pavoloka, gesso, äggtempera på pannå, 72 × 129 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Спас Эммануил с ангелами (Конец XII – начало XIII вв.). Дерево, крупнозернистая паволока, левкас; яичная темпера, 72 × 129 см. Третьяковская галерея, Москва
Emmanuel är i ikonografien den adolescenta, skägglösa Kristus.
Demetrios av Thessaloniki på tronen (sent 1100-tal). Pavoloka, gesso, äggtempera på pannå, 72 × 129 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Дмитрий Солунский на троне (конец XII в.) Дерево, паволока, левкас, яичная темпера, 156×108 см. Третьяковская галерея, Москва.
https://en.wikipedia.org/wiki/Demetrius_of_Thessaloniki
Guds moder av St. Andrej Bogoljubskij (ca. 1158–1174). 185 × 105 cm. Vladimir-Suzdal-museet, Vladimir.
Боголюбская икона Божией Матери (ок. 1158–1174 гг.). 185 × 105 см. Владимиро-Суздальский историко-художественный и архитектурный музей заповедник, Владимир
http://www.icon-art.info/masterpiece.php?lng=ru&mst_id=1113
https://en.wikipedia.org/wiki/Andrey_Bogolyubsky
Deësis med pallium (sent 1100- eller tidigt 1200-tal). Гesso, äggtempera på pannå, 61×146 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Оплечный Деисус (конец XII – начало XIII вв.). Дерево, левкас, яичная темпера, 61×146 см. Третьяковская галерея, Москва.
https://en.wikipedia.org/wiki/Deesis
Ärkeängeln Mikaels uppenbarelse för Josua (sent 1100- eller tidigt 1200-tal). 50 × 35,8 cm. Jungfru Marie insomnandekatedral, Kreml, Moskva
Явление Архангела Михаила Иисусу Навину (конец XII – начало XIII вв.). 50 × 35,8 см. Успенский cобор Московского Кремля, Москва.
En gång vid Jeriko fick Josua se en man som stod framför honom med draget svärd. Josua gick fram till honom och frågade: ”Hör du till oss eller till våra fiender?” Han svarade: ”Nej, jag är anförare för Herrens här. Nu har jag kommit.” Då föll Josua ner med ansiktet mot marken och hälsade underdånigt. Han frågade: ”Herre, vad har du att säga till din tjänare?” Anföraren för Herrens här svarade: ”Ta av dig dina skor, du står på helig mark.” Josua gjorde så. (Jos 5:13–15)
Virgo Orans av Jaroslavl (1100- eller 1200-tal). Pavoloka, gesso, äggtempera på pannå, 193,2 x 120,5 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Ярославская Оранта (XII–XIII вв.). Дерево, паволока, левкас, яичная темпера. 193,2 x 120,5 см. Третьяковская галерея, Москва.
http://www.icon-art.info/masterpiece.php?lng=ru&mst_id=170
Guds moder av Tolga (I) (sent 1200- eller tidigt 1300-tal). 140 × 92 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Большая икона Толгской Богоматери (Толгская I) (конец XIII – начало XIV вв.). 140 × 92 см. Третьяковская галерея, Москва.
http://www.icon-art.info/masterpiece.php?lng=ru&mst_id=192
Ärkeängeln Mikael (ca. 1300). 154 × 90 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva.
Архангел Михаил (Ок. 1300 г.). 154 × 90 см. Третьяковская галерея, Москва.
http://www.icon-art.info/masterpiece.php?lng=ru&mst_id=414
Rysk konst 