Gelij Korzjev

87491384_Iz_serii_Deti_voynuy__Kruymskiy_malchik_1946
Pojke från Krim (1946). Ur serien ”Barn i kriget”.
Крымский мальчик (1946). Из серии ”Дети войны”.
Geli-Korzhev-Raising-the-Bannerfanan
En som reser fanan (1957). Del av triptyken Kommunister.
Olja på duk, 155 x 287 cm. Ryska museet, St. Petersburg
Г.Коржев. Триптих “Коммунисты”: Поднимающий знамя (1957).
Холст, масло, 155 x 287  см. Русский музей, Санкт-Петербург
15
Samovar i vit box (1986)
Olja på duk, 90 x 90 cm
Самовар в белом ящике (1986)
Холст, масло, 90 x 90 см
Njura
Njura (= Anna, familjärt)(1987)
Olja på duk, 93 x 90 cm
Нюра (1987)
Холст, масло, 93 х 90 см.
87468355_Nochnoy_zvonok_
Nattligt telefonsamtal (1993–1995)
Olja på duk, 120 х 90 cm
Ночной звонок (1993–1995)
Холст, масло, 120 х 90 см.
707x472
Res dig, Ivan! (1997)
Olja på duk, 131,5 х 193 cm. Institut för rysk realistisk konst, Moskva
Встань, Иван! (1997)
Холст, масло, 131,5 х 193 см, Институт русского реалистического искусства, Москва.

Stalins ukas satte stopp för den progressiva modernismen i det revolutionära Sovjetunionen och införde socialrealism. Denna nittonhundratalets ryska konsthistoria kan nyanseras; kanske kan vi återkomma till det. Riktigt är att figurativ konst var så gott som allenarådande i Ryssland från slutet av tjugotalet och genom hela nittonhundratalet. Motivet hade företräde framför stilen; kompositionens och koloritens problem fortsatte dock att existera, och en hel del intressant skedde. (Huruvida modernismen och ”postmodernismen” kom så mycket ”längre” i västvärlden efter tjugotalet är en annan fråga, som vi inte ska gå in på här.)

En av de intressantare efterkrigstida socialrealisterna är Gelij (med artistnamnet Helium) Michajlovitj Korzjev (1925–2012). Han anses företräda vad som kallas den ”stränga stilen”, i kontrast till den heroiska idealism som före och delvis under kriget varit gängse. Korzjev var likväl starkt etablissemangsorienterad, son till en berömd landskapsarkitekt, tilldelad Leninorden och Arbetets röda fana, och övergav inte tron på socialismen efter partiets fall och Sovjetunionens upplösning. Han säger sig i en intervju (Raising the Banner* s. 30) måla verkligheten och inte vara lyriker eller poet, men det är oriktigt. Han är inte en lärd målare, har förmodligen bara läst Pusjkin, inte (förstås) Brodsky eller Mandelstam, och vet inte att det är just det konkreta, materiella, verkliga, i destillerad form, som bör kallas lyrik.

Annonser

2 Trackbackar

  1. av Isaak Brodskij, Lenin i Smolnyj « Rysk konst 24 oktober, 2015 kl. 13:43

    […] som den socialistiska realismens kanske mest centrala figur. Medan efterkrigstidens ryska realister tenderade till en så kallad ”sträng stil”, faktiskt realistisk, kunde Brodskij och hans generation, […]

    Gilla

  2. […] skildrades gripande, i socialistrealistisk stil, i denna målning av Korzjev: Kaderrepresentanten, med kavaj och vita manschetter, har fallit i första ledet, men […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: