Gelij Korzjev

Pojke från Krim (1946). Ur serien ”Barn i kriget”.
Крымский мальчик (1946). Из серии ”Дети войны”.

En som reser fanan (1957). Del av triptyken Kommunister.
Olja på duk, 155 x 287 cm. Ryska museet, St. Petersburg
Г.Коржев. Триптих “Коммунисты”: Поднимающий знамя (1957).
Холст, масло, 155 x 287  см. Русский музей, Санкт-Петербург

Samovar i vit box (1986)
Olja på duk, 90 x 90 cm
Самовар в белом ящике (1986)
Холст, масло, 90 x 90 см

Njura (= Anna, familjärt)(1987)
Olja på duk, 93 x 90 cm
Нюра (1987)
Холст, масло, 93 х 90 см.

Nattligt telefonsamtal (1993–1995)
Olja på duk, 120 х 90 cm
Ночной звонок (1993–1995)
Холст, масло, 120 х 90 см.

Res dig, Ivan! (1997)
Olja på duk, 131,5 х 193 cm. Institut för rysk realistisk konst, Moskva
Встань, Иван! (1997)
Холст, масло, 131,5 х 193 см, Институт русского реалистического искусства, Москва.

Stalins ukas satte stopp för den progressiva modernismen i det revolutionära Sovjetunionen och införde socialrealism. Denna nittonhundratalets ryska konsthistoria kan nyanseras; kanske kan vi återkomma till det. Riktigt är att figurativ konst var så gott som allenarådande i Ryssland från slutet av tjugotalet och genom hela nittonhundratalet. Motivet hade företräde framför stilen; kompositionens och koloritens problem fortsatte dock att existera, och en hel del intressant skedde. (Huruvida modernismen och ”postmodernismen” kom så mycket ”längre” i västvärlden efter tjugotalet är en annan fråga, som vi inte ska gå in på här.)

En av de intressantare efterkrigstida socialrealisterna är Gelij (med artistnamnet Helium) Michajlovitj Korzjev (1925–2012). Han anses företräda vad som kallas den ”stränga stilen”, i kontrast till den heroiska idealism som före och delvis under kriget varit gängse. Korzjev var likväl starkt etablissemangsorienterad, son till en berömd landskapsarkitekt, tilldelad Leninorden och Arbetets röda fana, och övergav inte tron på socialismen efter partiets fall och Sovjetunionens upplösning. Han säger sig i en intervju (Raising the Banner* s. 30) måla verkligheten och inte vara lyriker eller poet, men det är oriktigt. Han är inte en lärd målare, har förmodligen bara läst Pusjkin, inte (förstås) Brodsky eller Mandelstam, och vet inte att det är just det konkreta, materiella, verkliga, i destillerad form, som bör kallas lyrik.