Isaak Brodskij, Lenin i Smolnyj

leninismolny

 

Lenin_detalj
Isaak Brodskij, V. I. Lenin i Smolnyj (1930)
Olja på duk, 190 х 287 cm. Tretjakov-galleriet, Moskva
Исаак Бродский, В.И. Ленин в Смольном (1930)
Холст, масло, 190 х 287 см. Государственная Третьяковская галерея, Москва

Isaak Izraïlevitj Brodskij (1884–1939) räknas som den socialistiska realismens kanske mest centrala figur. Medan efterkrigstidens ryska realister tenderade till en så kallad ”sträng stil”, faktiskt realistisk, kunde Brodskij och hans generation, verksamma från 20-talet, rättare beskrivas som socialistiska idealister. Optimistiska ledarporträtt, jublande folkmassor, arbetare som samlas för att skriva brev till Stalin, och liknande ofta övertydligt uppbyggliga motiv dominerade. Det vi ser här är annorlunda, och mer intressant, än huvudfåran. Brodskij verkar här inte heller i sin vanliga stil, populistisk realism à la Millet eller Courbet, utan istället som Gammal Mästare i Velazques och Vermeers efterföljd. Och skapar sitt mästerverk.

Den titel som ses ibland, Lenin i Smolnyj 1917, är felaktig och beskrivningen av målningens situation som ges på Tretjakov-galleriets hemsida oprecis:

The artist has chosen a specific time and place for the action of the subject of the painting – the first months of the Soviet regime whose Central Committee was located in the building of the Smolny Institute for Young Noble Ladies in Petrograd. Smolny was at the time the HQ of the Revolution.

Lenin har tidningen Folket i vapen (Вооружённый народ) på bordet. Men Folket i vapen ersatte i augusti 1918 Röda armén som krigstida organ för Petrograds arbetarekommun (namnet på Petrograd Sovjet under de första åren av det ryska inbördeskriget). Tidpunkten är således inte de allra första månaderna av bolsjevikregeringens mandatperiod utan lite senare, när triumfens yra har ersatts av krigets och statsmannaskapets nyktra allvar. Lokalen är inte ett högkvarter eller regeringslokal, utan nog Lenins egen våning, om vilken för övrigt Gisela May har sjungit:

Lenin bodde själv i Smolnyj med sin fru, tills dess att regeringen på grund av Petrograds utsatta läge i inbördeskriget flyttade till Moskva. Detta torde vara situationen här. Kriget rasar och Lenin är på väg att resa. Några saker finns dock kvar att ordna. Tomheten i lägenheten och de redan övertäckta fåtöljerna bekräftar detta, liksom Lenins attityd: här inte den energiska revolutionären, som så ofta i bilder av Brodskij och andra, utan den ansvarstagande statsmannen. Det överensstämmer med regeringens linje anno 1930, det år tavlan offentliggjordes: den ideologiska tonvikten hade flyttats från den revolutionära till den statsbyggande socialismen.

Bown* (s. 60), som får årtalet rätt, läser tavlan på ett annat sätt.

Lenin is depicted in Petrograd in 1918, accommodated in the sumptuous Smolny Convent. Outside, the civil war is raging; even to the most partisan its outcome must seem uncertain, but Lenin continues to work unruffled, sustained by supreme conviction of eventual victory. In his asceticism and absorption, he has not even removed the dust-covers from the costly furniture. It is the supreme expression of what was held to be Lenin’s greatest virtue – his modesty.

Det håller inte riktigt, enligt min mening. Lenins ”arbete” är här uppenbart ad hoc, improviserat; han sitter inte i sitt arbetsrum, han har inga böcker., pärmar och papper. En ödmjukhet som inte ens gör anspråk på ordentliga verktyg för arbete är inte längre ödmjukhet utan enfald. Men det finns inga verktyg, ingenting alls i rummet, då allt redan är packat. Lenin är klädd för resa och gör några anteckningar om vad han behöver ordna den närmaste tiden, kanske ytterligare uppdrag till den underordnade krigsministär som blir kvar i Petrograd.

En liten anakronism kvarstår, om mina uppgifter är riktiga: tidningen Röda armén ersattes av Folket i vapen i augusti 1918, men regeringen sägs ha flyttat från Smolnyj till Moskva redan i mars.

Китайский-батальон
Tidningen ”Folket i vapen”, 1919
Газета «Вооруженный народ», 1919 г.
Annonser

2 Trackbackar

  1. […] « Isaak Brodskij, Lenin i Smolnyj 1762–1841: Guldåldern » […]

    Gilla

  2. […] Lenin som plikttrogen statsman […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: